19.9.2025 päivitetyn diabetesrekisterin mukaan noin 550.000 suomalaista sairastaa diabetesta. Sairaus jaetaan yleensä kahteen ryhmään, tyyppi 1 ja tyyppi 2 sekä edelleen alaryhmiin. Suomi on maailman kärkimaita 1-tyypin esiintyvyydessä, eli noin 50.000. On arvioitu, että vajaa 2000 henkilöä sairastuu liittyen suomalaiseen geeniperimään vuosittain ja noin 70% on alle 20-vuotiaita. Sairastumisen syytä ei täysin tunneta, mutta usein on taustalla perinnöllinen alttius. Haima ei tuota insuliinia jonka takia vereen kertyy liikaa sokeria ja haiman insuliinia tuottavista soluista on jäljellä vain noin 10-20%. Tyypin 2 diabetes on yleisin diabetestyyppi ja se todetaan usein sattumalta kun tehdään tutkimusta muiden sairauksien toteamiseksi verikokeiden kautta. Tauti on usein piilevä ja voi alkaa vuosien saatolla aiheuttamatta juuri oireita. Elintavoilla on merkittävä rooli sairauden hallinnassa. Jos toisella vanhemmalla on diabetes, lapsen todennäköisyys sairastua on noin 40% ja jos molemmilla on diabetes riski voi olla jopa 70%. Joskus sairaus voi hypätä yhden sukupolven yli. Kyseessä on riskigeeni mikä tarkoittaa alttiutta sairaudelle. 2-tyypin diabetes on elinikäinen kumppani joka saattaa muuttaa luonnettaan ajan myötä parempaan suuntaa jos ruokavalio on terveellistä, liikkuu säännöllisesti, pitää painon kurissa, unen laatu on hyvä ja omahoidon seuranta on tasapainossa eikä tupakoi. Diabetesliitto ry:n asiantuntijalääkäri Elina Pimiä sanoo, että diabetes ei ole vain yksi sairaus, vaan monia erilaisia sairauksia ja yläkäsite suurelle määrälle erilaisia tautityyppejä. Ylös-alas sahaava ja korkea verensokeri vahningoittaa pienten verisuonten ja valtimoiden seinämiä minkä takia tiettyjen elinten toiminta voi häiriintyä. Diabeetikoilla on usein enemmän sepelvaltimo-, aivovaltimo- ja alaraajojen valtimotauteja sekä suurentunut eteisvärinän riski mikä nostaa aivoinfarktin riskiä. Pitkäaikainen koholla oleva verensokeri ja korkea verenpaine voivat myös aiheuttaa munuaisten vajaatoimintaa. Yhdessä ylipainon kanssa nämä voivat aiheuttaa rasvamaksaa, mikä lisää insuliiniresistenssiä. Silmätkään eivät ole turvassa. Yleisin lisäsairaus on retinopatia. Huono hoitotasapaino altistaa myös neuropatinalle mikä ilmenee jalkojen tunnettomuutena, pistelynä ja puutumisena. Diabetesta sairastavilla on myös enemmän infektioita kuin muilla ja paraneminen vie enemmän aikaa. Iäkkäimmillä diabeetikoilla on jonkin verran enemmän Alzheimerin tautia kuin ei diabeetikoilla. Myös masennusta ja ahdistuneisuutta esiintyy usein. Elina Pimiä huomauttaa, että kun hoitotasapaino pysyy tavoitteissa niin elinmuutokset voidaan ehkäistä. Kiitos kun olet mukana tukemassa toimintaamme, jokainen jäsen on meille arvokas. Enligt det 19.9.2025 uppdaterade diabetesregistret lider ca 550.000 finländare av diabetes. Sjukdomen delas vanligen i 2 grupper, typ 1 och typ 2 samt vidare i undergrupper. Finland är ledande land i världen när det gäller förekomsten av typ 1. Man har uppskattat, att närmare 2000 personer insjuknar årligen på basen av finsk genärftlighet och ca 70% är under 20 år. Orsaken till att insjukna känner man inte riktigt till, men ofta finns i bakgrunden ärftlighet och exponerad miljöfaktor. På grund av att bukspottskörteln inte producerar insulin, tillfaller det för mycket socker i blodet och cellerna i bukspottskörteln har då endast kvar 10-20% insulin. Diabetes av typ 2 är den mest allmänna diabetestypen och den diagnostiseras mera ofta av en slump när det görs forskningar i samband med andra sjukdomar via blodprov. Sjukdomen är ofta latent och kan konstateras efter år utan att ha förorsakat några symptom. Livsstilen har en betydande roll när det gäller sjukdomens besittning. Om den ena av föräldern har diabetes är sannolikheten av att barnet insjuknar ca 40% och om båda har diabetes kan risken vara även 70%. Ibland kan diabetes hoppa över en generation. Det är frågan om en riskgen, vilket betyder känslighet att insjukna. Diabetes av typ 2 är en livslång kumpan som kan förändra sin karaktär till en bättre riktning med tiden om dieten är hälsosam, man rör på sig regelbundet, håller kontroll på vikten, kvaliteten på sömnen är bra och uppföljningen på egenvården är i balans och icke-rökare. Enligt Elina Pimiä, sakkunnigläkare på Diabetesförbundet rf säger att diabetes inte är enbart en sjukdom, utan många olika sjukdomar och överordnat koncept till en stor del olika typer av sjukdomar. Upp-ner sågande och högt blodsocker skadar väggarna på små blodkärl och artärerna varför vissa kroppsfunktioner kan bli störda. Diabetikerna har ofta mera kranskärl- hjärnartär- och nedre extremitetartärsjukdomar samt större risk för förmaksflimmer, vilket höjer risken för hjärnartär. Långvarigt högt blodsocker och blodtryck kan också förorsaka nedsatt funktion på njurarna. Tillsammans med övervikt kan dessa förorsaka fettlever vilket förvärrar insulinresistenssen. Ögonen är inte heller inom säkerhet. Den mest allmänna ytterligare sjukdomen är retinopati. En bristfällig vårdbalans ådrar också till neuropati, vilket betyder brist på känslighet i fötterna, stickningar och domningar. Diabetikerna har också mera infektioner än andra och återhämtningen tar längre tid. Depression och ångest förekommer ofta. Elina Pimiä påpekar att när målet för vården är i balans kan organförändringarna förhindras. Tack för att du är med och stödjer vår verksamhet, varje medlem är värdefull.
|
